Jag sitter och bläddrar i den ekonomiska dagspressen och kan konstatera att läget i vårt land är ljust. Det tycks inte finnas några som helst parametrar som går vår ekonomi emot. Det känns nästan kusligt att se hur bildligt talat den svenska ekonomin kokar. Några belysande fakta hämtade från Länsförsäkringars helt färska konjunkturprognos 2007:1 är på sin plats.

*Vi räknar med fortsatt global efterfrågan. Amerikansk ekonomi har visserligen växlat ned tempot men samtidigt går Europa, Asien och Japan starkare.

*Sverige ligger i topp vad gäller tillväxtligan. 2006 var ett rekordår och utsikterna för år 2007 är inte mycket sämre. Svensk ekonomi går på alla cylindrar.

*Under hösten 2006 har även sysselsättningen i Sverige tagit fart och vi ser fler jobb under 2007. Samtidigt tillför den nya regeringen mer pengar i plånboken, vilket talar för fortsatt konsumtion.

*Trots att hjulen snurrar för fullt är risken liten för att svensk ekonomi ska koka över. Inflationstrycket väntas visserligen öka men det räcker sannolikt för Riksbanken att höja räntan till 4 procent.

*2006 var kronans år. Under första hälften av 2007 talar mycket för att kronan kan fortsätta att stärkas. Sannolikt ligger dock merparten av förstärkningen bakom oss.

*Ett Gott Nytt Börsår väntas trots de senaste årens kraftiga uppgångar. Värderingen är fortfarande bra. Bolagen har starka balansräkningar och kassorna är välfyllda. Dessutom är räntorna låga.

Till Länsförsäkringars långa lista över positiva faktorer i den svenska ekonomin skall läggas regeringens sänkning av fastighetsskatten om c:a 3 miljarder kronor vilket beräknas medföra en värdestegring av det svenska fastighetsbeståndet om c:a 100 miljarder kronor. Och troligtvis fortsätter fastighetsbranschens makalösa tillväxt. Bolag som Wihlborg, Wallenstam och Hufvudstaden steg med över 45 procent under 2006 och omsättningen på fastighetsaffärer nådde rekordnivån 140 miljarder kronor enligt Dagens Industri.

Det enda synliga ”hindret” ligger troligtvis i den kommande avtalsrörelsen. Men trots företagens rekordvinster, tveksamma uttalanden om för låga styrelsearvoden från företrädare för vårt näringsliv samt ökningen av bonusar till framgångsrika företagsledare är det nog troligt att facken agerar nyanserat och ansvarsfullt med måttfulla lönehöjningar som följd. Så var finns då hotbilden?

Som så många gånger tidigare ligger farorna i de svenska hushållens skuldsättning och låga sparande. Skuldökningen hos hushållen ökade under 2005 med 179 miljarder kronor och uppgick vid slutet av år 2005 till hela 1.800 miljarder kronor varav merparten var bostadslån. Samtidigt uppgick sparandet till blygsamma 7 miljarder kronor. Men den ökande skuldsättningen uppvägs till stor del av att hushållens nettoförmögenheter ökat markant till följd av återhämtningen på aktiemarknaden och av stigande värden på fastighetssidan. Och vice riksbankschefen Lars Nyberg är enligt Dagens PS är inte särskilt orolig för att bostadspriser och hushållens skuldsättning i dagsläget skulle öka till sådana nivåer att en rekyl skulle ge allvarliga problem för den reala ekonomin och för inflationsmålspolitiken.

Men jag själv minns hur det var i början på nittiotalet med en närmast skenande fastighetsmarknad och banker som på panikartat sätt ville låna ut pengar till alla som ville konsumera. Då var räntorna förhållandevis höga och en likaså hög inflation. Men räntekostnaderna var avdragsgilla i en helt annan omfattning än vad de är idag. När sedan fastighetsbubblan sprack i början på nittiotalet hade jag en närmast mardrömslik arbetssituation som VD vid Ackordscentralen i Stockholm med halverade fastighetspriser och en skenande ränta och med en fyrdubbling av antalet konkurser.

Det hysteriska agerandet från banker och andra kreditgivare i jakten på nya låntagare tycks återkomma till oss från det sena åttiotalet. Den här gången lever vi i Cybervärlden där var och en kan låna pengar utan säkerheter via datorn eller mobiltelefonen och ha pengarna tillgängliga några minuter senare. Om någon skulle tveka om detta så är det bara att gå in på nätet och i en sökmotor slå in orden låna pengar. I skrivande stund fick jag via sökmotorn Google upp c:a tio sidor med erbjudanden från olika banker och kreditinstitut om snabba pengar utan säkerhet. Trots signalerna från Riksbanken om ränteökningar är det nog så att alltför många ser sin chans att på det här sättet finansiera en konsumtion som man egentligen inte har råd med. Och med stigande räntor och fallande fastighetspriser kommer vi att få uppleva nya tragedier när familjer inte har råd att ha kvar sina hem eller återbetala tagna lån. Enligt min mening bär inte bara Riksbanken utan hela banksystemet ett stort ansvar för att hålla kreditgivningen till de svenska hushållen inom sådana ramar att vi slipper en ny fastighetsbubbla.

Stockholm 2007-01-15

Peter Smedman