85 slagna på en helg – det är Aftonbladets rubrik helt nyligen. Så många blev misshandlade i Stockholm under den senaste helgen. I statistiken ingår ett dödsfall. Ofta rör det sig om ungdomsvåld – både förövarna och offren är unga. Vapen av olika slag blir allt vanligare. Det är inte ovanligt att skolungdomar beväpnar sig med skjutvapen! Hot utgör vardag för dagens skolungdomar. Man beväpnar sig på grund av rädslan för att själv bli utsatt för våld.

Men våldet finns överallt på olika sätt. I morse knäppte jag som vanligt på teven och kunde då höra vilken vånda en kvinnlig bussförare hade inför sitt nästa kvällspass. Hon var rädd för bråk och hot mot henne och hennes passagerare under busskörningen. Hon körde sin buss i glesbygdstrafik och inte i ett storstadsområde. Våldet finns m.a.o. överallt. Fackförbunden Kommunal och Seko har undersökt hoten mot sina medlemmar och kommit fram till att nästan 30 procent av de anställda inom kollektivtrafiken blivit utsatta för hot det senaste året. Tio procent har utsatts för våld och var femte har blivit rånad.

I min egen verksamhet – rekonstruktioner av företag med betalningsproblem – kommer jag ofta i kontakt med butiksrörelser. Även här finns otryggheten och rädslan för att bli utsatt för våld. Jag träffade helt nyligen en klockhandlare som berättade hur hans butik hade blivit rånad. Gärningsmannen greps men nu utsattes klockhandlarens familj för misshandel och hot som en slags hämnd från vänner till den gripne gärningsmannen.

Under de senaste åren har det genomförts 800-900 butiksrån per år. I c:a hälften av fallen förekommer skjutvapen. I resten av fallen kommer hoten från knivar eller andra tillhyggen. I många fall rör det sig om unga gärningsmän i åldern 15-20 år som är ute efter kontanter och cigaretter. Men i en del fall rör det sig om tungt belastade brottslingar som satt i system att råna butiker med begärliga varor som t.ex. exklusiva klockor.

Brottsuppklarningen vid rån är förhållandevis låg. Man räknar med att under 30 procent av alla rån blir uppklarade. I den låga uppklarningsnivån finns en inbyggd risk för att butiksägarna tar lagen i egen hand och beväpnar sig. Utöver det olagliga i ett sådant beteende finns en påtaglig risk för att butiksrånen blir allt brutalare. I en intervju i DN förklarar Dick Malmlund, säkerhetschef hos branschorganisationen Svensk Handel, att det inte är ovanligt att rånare ger sig på personalen trots att man fått sitt byte. Han säger vidare att det ofta är fråga om rena kommandoraider och rånarna använder fler vapen.

För brottsoffren blir ett väpnat rån givetvis en traumatisk upplevelse som sätter djupa spår i själen under mycket lång tid. Oftast blir följden för den drabbade en lång sjukskrivning.

Det stora antalet rån mot butiker påverkar vårt samhälle negativt i många avseenden. Många butiksägare måste stänga igen beroende på att försäkringsbolagen vägrar att teckna försäkringar mot rån. Det är tyvärr ofta invandrarföretagare som förnekas detta skydd.

Men butiksrånen har också medfört att många företag avstår från att ha kvällsöppet vilket givetvis försämrar servicen till allmänheten. Att ha fler anställda på varje utsatt arbetsplats kan innebära att kostnadsramarna överskrids i rörelsen och då avstår man hellre från att ha öppet.

Det ökade våldet i vårt samhälle sprids som en cancer och det syns överallt och det hotar hela vår samhällsstruktur. I vanlig ordning verkar våra politiker rätt tafatta när det gäller att stävja våldet i vårt samhälle. Men något måste göras omgående.

Stockholm 2005-05-17

Peter Smedman