Jag har nästan hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med företagsrekonstruktioner. Kanske var slutet av åttiotalet och början av nittiotalet den mest arbetskrävande. Jag var då VD vid Ackordscentralen i Stockholm och vi fick ta hand om oändligt många företag i kris. Utöver rena ”okunskapskonkurser” såg vi ofta prov på avancerad ekonomisk brottslighet.

Visst innebar finans- och fastighetskraschen i början på nittiotalet att konkurserna steg dramatiskt men vi såg också en ökad kriminalitet och uttrycket ”skalbolag” och ”målvakter” blev allt vanligare i den ekonomiska rapporteringen. Den svarta ekonomin blev också intensivt belyst.

Själv tog jag upp frågan om att införa ett ”företagarkörkort” med krav om att den som startade eget var tvingad att avlägga kompetensprov för att visa att de elementära kunskaperna om företagande verkligen fanns. Hos mig fanns också tanken att ett kompetensbevis kanske skulle stävja den mest uppenbara ekonomiska brottsligheten som även då var ett påtagligt bekymmer för samhället.

Jag fick motta en störtflod av negativ kritik som i huvudsak gick ut på att detta förslag skulle enbart innebära en än hårdare etableringskontroll som inte var önskvärd i svenskt näringsliv. Mitt engagemang i denna fråga svalnade m.a.o. trots alla lycksökares felsteg i framför allt fastighetsbranschen.

Femton år senare har vi fortfarande problem med antalet konkurser i Sverige med inslag av både ren ekonomisk brottslighet och rena ”okunskapskonkurser” Vissa branscher som t.ex. restaurangsektorn och frisörerna är i viss mån överrepresenterade vad gäller misstankar om ekonomisk brottslighet och ”svarta pengar”. Vissa regionala försök har gjorts för att förbättra vissa branscher och skärpta krav på kassaregister m.m. har införts.

En stor del av den svarta ekonomin ”tvättas” i våra banksystem. I början av detta sekel bedömdes den svarta ekonomin i Sverige svara för 20 procent av BNP eller c:a 375 miljarder kronor. Beräkningen baseras på antalet sedlar i cirkulation och analysen måste bedömas med stor försiktighet. Om beräkningen stämmer skulle Sverige hamna på femte plats i Europa när det gäller omfattningen av svart ekonomi. Ett av problemen är växlingen av sedlar och mynt på bank- och växlingskontor och nu diskuteras om vi ska ha kvar höga valörer på våra sedlar eftersom detta underlättar svarta transaktioner.

Även inom idrotten flödar de svarta pengarna och några av de mer kända idrottsföreningarna har ertappats med att betala ut svarta löner. Men när t.o.m. Bosse Ringholm inte har kontroll på vad som sker i den ”egna” idrottsklubben kan man börja ifrågasätta om inte kontrollen över efterlevnaden av våra ekonomiska regelverk borde förbättras.

Min egen uppfattning är att den svarta ekonomin bekämpas bäst genom att förändra skattereglerna. Vi måste på nytt se över vår skattelagstiftning både vad avser beskattandet av företag och löntagare. Den svarta ekonomin har god grogrund i vårt land beroende bl.a. på att vi åter har det högsta skattetrycket i Europa. Med en närmast företagsfientlig beskattningspolitik kommer den svarta ekonomin annars att öka med följd att finansieringen av vårt välfärdssystem riskerar att raseras. Skapa ett mer rättvist regelverk för företagen och vi kommer att få bukt med en stor del av den svarta ekonomin. Det vinner vi alla på.

2005-11-15

Peter Smedman