Jag skrev i min tidigare krönika om den svarta penningtvätten och den ökade brottsligheten i konkurserna. Men den stora hotbilden kommer från den ständigt ökande andelen svart ekonomi. Den svarta ekonomin leder till ett beräknat skattebortfall om c:a 100 miljarder kronor om året vilket är ett uppenbart hot mot vår tillväxt.

Men vägen att vända utvecklingen och stävja denna typ av brott är lång. Inställningen hos oss svenskar är inte direkt uppbygglig. En nyligen genomförd undersökning visar nämligen att var tredje svensk kan tänka sig att köpa tjänster ”svart”. Enligt en intervju gjord av journalisten Peter Carlberg, SvD Näringsliv, anser Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar att svensken i gemen har en alltför förlåtande attityd till ekonomisk brottslighet.

Dock har antalet anmälda ekobrott ökat med närmare femtio procent mellan åren 2001 och 2004 och det är främst bolagens revisorer som börjat agera. Nya regler om anmälningsskyldighet för revisorerna vid brottsmisstanke infördes år 1999 men det har tagit tid innan regelverket kommit att tillämpas fullt ut. Mycket beroende på at revisorerna känt sig lite ”obekväma” i rollen att polisanmäla en klient.

Men bakom ökningen av brottanmälningar finns också fler kontroller från Skatteverket. De vanligaste brotten är skattebrott, bokföringsbrott, brott i konkurser, insiderbrott och EU-bedrägerier. Dock svarar bokföringsbrotten och skattebrotten för c:a åttio procent av alla anmälningar.

För att öka effektiviteten i brottsbekämpningen kommer Ekobrottsmyndigheten att genomföra en hotbildsanalys. Denna kommer att beröra tre områden. Det första är den starkare kopplingen mellan ekobrottslighet och annan allvarlig brottslighet. Det andra är en analys av utvecklingen i den svarta sektorn och det tredje berör internationaliseringen av finansmarknaderna. Tanken är att analysen skall styra ekobrottsbekämpningen och göra den mer effektiv.

Vad som dock inte sägs är att det orimligt höga skattetrycket i Sverige skapar en grogrund för fiffel. Vi har idag det högsta skattetrycket inom EU. Situationen blir inte bättre av att skattetrycket ökar i Sverige samtidigt som det minskar i många EU-länder. Moralen hos de flesta av oss undergrävs också av att flera politiker och kända näringslivsföreträdare blivit avslöjade som brottslingar.

Ser vi på brottsstatistiken kan vi konstatera att 50 procent av alla anmälda brott utgör s.k. mängdbrottslighet. Oftast rör det sig om mindre allvarliga brott i varje enskilt fall men den ökade omfattningen utgör ett reellt hot mot vårt samhälle. Brotten begås oftast i enmans- eller fåmansföretag.

Mina egna slutsatser är att åtgärdsprogrammet från Ekobrottsmyndigheten är en bra början men att det krävs avsevärt större satsningar på att öka antalet utbildade poliser och åklagare för att ekobrotten skall bli effektivt behandlade i rättsapparaten. Fortfarande finns det alltför många outredda brottsanmälningar som försvinner genom preskription. En påtaglig utbyggnad av rättsapparaten skulle också vara en lysande affär för samhället eftersom en stor del av fifflet skulle kunna beivras och betydande belopp återföras till staten.

Men framför allt måste vi få en mer rättvis och näringsanpassad skattelagstiftning som inte upplevs som ett ok av småföretagarna. Utan det blir det ingen långvarig tillväxt och påtaglig risk för att vår välfärd försvinner.

2005-12-13

Peter Smedman