Varje år stjäls och snattas det för miljardbelopp inom svensk detaljhandel. Det sker ungefär 50.000 anmälningar om butiksstölder till polisen varje år. Notan får betalas av företagarna och konsumenterna. Efterspelet – förundersökningar, åtal och domstolsprocesser kostar också samhället stora belopp.

Vi vet att stölder och snatterier i detaljhandeln är ett vanligt ungdomsbrott. Av BRÅ: s utredningar framgår att nästan var tredje femtonåring någon gång snattat.

Men allvarligare är den allt grövre brottsligheten bland ungdomar under femton års ålder. Ungdomsgäng ”rekryterar” nya brottslingar redan i tioårsåldern. Av BRÅ: s statistik framgår bl.a. att av alla rån begångna i Malmö och Stockholm under år 1999 så var mer än var fjärde rånare ett barn under femton års ålder.

Poliser och rättsvårdande instanser verkar stå helt handfallna när det gäller att hantera ungdomars och barns kriminalitet. Är brottslingen under femton års ålder kan han eller hon inte lagföras utan blir föremål för de sociala myndigheternas behandling – som i alltför många fall är helt verkningslös. Kriminella ungdomsligor verkar utnyttja detta och låter ungdomar straxt under femton år stå för de värsta brotten i full medvetenhet om att påföljderna i de flesta fallen uteblir helt trots att det kan röra sig om grova brott som t.ex. rån och misshandel. Polisen står maktlös när samma ungdomar ständigt återkommer i nya brottsutredningar.

Det är inte bara unga män och pojkar som står för brottsligheten. Nyligen kunde vi läsa i kvällspressen om hur ”tjejgäng” sprider skräck i Stockholms tunnelbanetåg genom att oprovocerat misshandla andra resenärer.

Oftast är brottsoffren också ungdomar och en kuslig effekt är att allt fler unga offer också hemfaller i brottslighet. Om orsakerna till detta kan troligtvis många åsikter framföras. Uppenbart är att många offer drar sig för att anmäla de brott de utsatts för i full medvetenhet om polisens och åklagarnas ineffektiva arbete med att klara ut brottet och ställa brottslingarna till svars. Brottsoffren har också fått den dyrköpta erfarenheten av att brott lönar sig och att det är ”rätt” att göra på samma sätt som en slags hämnd på ett orättfärdigt samhälle.

Situationen idag utgör en klar hotbild mot en sund samhällsutveckling i vårt land!

Tar man del av de politiska partiernas synsätt blir man närmast beklämd. Vår justitieminister ifrågasätter med stöd av BRÅ om det över huvud taget skett någon ökning av ungdomsbrottsligheten. Den borgerliga alliansen vill införa hårdare tag mot ungdomsbrottsligheten och anser bl.a. att det vore bra med ett striktare ekonomiskt ansvar för föräldrarna när det gäller den ekonomiska skada som uppstår då deras barn begår brott.

Som jag ser det verkar våra makthavare inte förstå den kusliga utveckling vi går mot. Vi har ett stort antal barn och ungdomar som regelbundet begår grova brott och i många fall använder skjutvapen när de begår brotten. Barn och ungdomar som inte får adekvat behandling som påföljd och där brottsoffren oftast får men för livet.

Kriminaliteten bland barn och ungdomar drabbar också skolorna. Utredningar visar att skjutvapen hos skolelever inte är ovanligt i områden med stora sociala problem och att mord och andra brott begås av ungdomar bl.a. inne på skolområdena. Detta är en alarmklocka som borde väcka både döva och blinda politiker om att kraftfulla åtgärder mot ungdomsbrottsligheten måste prioriteras.

2006-03-14

Peter Smedman